“Vanitas” härrör från Predikaren (1:2), vars inledning på latin lyder: Vanitas vanitatum omnia vanitas, “Tomhet, idel tomhet, allt är tomhet”, eller, som i den äldre översättningen, “Fåfängligheters fåfänglighet. Allt är fåfänglighet”.

Vanitas betyder på latin fåfänglighet eller tomhet och är ett motiv som avser att påminna om livets förgänglighet.

Vanitasmotivet syftar till att påminna om jordelivets tomhet, och det manar till eftertanke om bestående värden, och kan därvidlag ses som motsats till Carpe diem-temat.